varför jag?

varför har just jag blivit en blyg och ointressant person? Jag vill våga vara mig själv, och jag försöker! Men då blir jag nervös och allt blir bara skit... Inte alltid, det beror på vilk asom är inblandade! Låt oss säga att det är en jättego kille som jag bara måste få göra ett bra intryck hos, då bli jag generad, rädd, nervös ja och bara skrattar eller håller helt och hållet käften, och vips så är man bortgjprd igen. Jag tänker kanske för mycket på vad jag ska säga och göra, att jag bry rmig alldelees för myvket om att göra "fel". Jag pratade med en person och sa massa saker som jag ångrar nu i efterhand, det lät riktigt töntigt och tråkigt, det var inte jag. Men det måset det ändå ha varir om det var jag som skrev det, förstår mig inte på mig själv. Men de som vill umgås med mig får väl helt enkelt tycka om mig som jag är, den helt naturliga blyga, klumpiga och lugna tjejen. Eller?! Jag ska iallafall försöka sluta tänka på vad andra tycker om mig, men det är svårt i en sån' hät liten stad som Söderhamn. Jag är jag och det ska jag försöka stå för. Nu, nog snackat om mina tråkiga tankar, solen har nämlogen letat sig fram på en grå himmel, så då kan jag ju hoppas att någon intresserar sig för mig
kanske en liten kommentar?
Postat av: Hanna
Du är så söt som du är hjärtat!
Du klarar det här fast du är blygolle ibland =)
Postat av: Lina
Jag håller med Hanna, gumman. Den som tar dig som DU är kommer att tycka om dig hur mycket somhelst! :)
Trackback